Som nämnts ovan så bygger svensk missbrukarvård, precis som all sjukvård, på frivillighet förutom om anledning till tvång anses finnas.
Det svåra uppstår då patienten eller missbrukaren inte vill ha vård.
Det är tyvärr ganska vanligt och framför allt då missbruket är nytt och insikt saknas om att det är just ett missbruk.
Här finns mer info om vård av missbrukare i Sverige:https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/vuxna-personer-med-missbruk-och-beroende/ och andelen tvångsvårdade anges som egen grupp.
Att tvångsvårda en missbrukare kräver att myndigheterna sätter ett så kallat LVM på personen.
För a
tt det ska göras så ska missbrukaren, enligt lagtexten, utsätta sig själv eller anhöriga för fara.
Runt 2000 personer per år vårdas under LVM och varje person kan vårdas i högst 6 månader på grund av LVM.
Sedan anses missbrukaren frisk nog att själv välja.
Tar man i beaktande att drygt 70 tusen personer i Sverige missbrukar narkotika och drygt 250 tusen har alkoholproblem så är den siffran inte så hög.
Siffrorna kommer härifrån och gäller år 2019.
Under det året, 2019, beräknades att 894 personer dog på grund av narkotikamissbruk i Sverige, vilket är högt i ett europeiskt sammanhang.